Fantomer på Operan? (Urned enough?)

I Paris hörs inom kort en spöklik röst från det förflutna, inte långt från Eiffeltornet som återfinns på omslaget till Klurendrejeriet® 2008. Det gäller de tjugofyra grammofonskivor som legat begravda i nästan exakt 100 år och som kommer att presenteras ikväll på stadsoperan. I och med det uppfylls den önskan som Alfred Clark, chef för Gramophone Company (numera del av EMI), hade med sin tidskapsel: den att låta dagens människor höra hur hans tids största musiker lät. EMI planerar att ge ut samtliga skivor på cd och hålla seminarier under 2008, vilket kommer att inkludera den störste av dem alla: Enrico Caruso.







Three tenors? Bah!
Tre tenorer? Äh!


In Paris a ghost-like voice from the past will soon be heard, not far from the Eiffel Tower featured on the cover of Klurendrejeriet® 2008. The reason is of course the twenty-four records that have been buried for almost exactly 100 years and will be presented at the Paris Opera House. That concludes the wish that Alfred Clark, former head honcho of Gramophone Company (nowadays EMI), had with his time capsule: to let the people of today listen to the greatest artists his time had. EMI plans to issue all records on cd and hold seminars during 2008, which will include the biggest star of them all: Enrico Caruso.